Hårspännen

Radiotång, avbitartång, ståltråd och modifierade knappsatser... Det här låter väl snarare som metallslöjd än textilverkstad? Men resultatet har blivit fina hårspännen med retrotyger. En del av dem finns fortfarande kvar på Galleri Hemsytt, men flera par har fått alldeles egna hår att knipa tag i.

Sommarbyxor från Svansjön

Njae, några balettbrallor är de väl inte, de tunna sommarbyxorna med motiv från någon svansjö (i ärlighetens namn ser fåglarna väl dessutom mer ut som tranor än svanar – men som gammal baletthoppa vill jag se svanar...). Men jag tror att man kan röra sig bra i dem och hoppa och skutta precis som Siegfried och Odette.



Mitt enda bekymmer med de här byxorna är storlekarna. Jag har inte testat dem, utan får tro på mönstret även om jag tycker att de ser lite snäva ut.

[Lappen sitter bak på mina byxor sen en tid tillbaka. Jag har kommit på ett bra knep för hur man får lappen någorlunda rak när man syr på den – det visar jag om något inlägg eller så...]

Nu har jag skrivit om två klassiska kärlekspar, Singoalla och Erland och Odette och Siegfried. Känns nästan som att jag borde hitta något plagg i Romeo och Julia-stil härnäst. Kanske dags att skissa på puffiga Romeo-shorts?

Mönster: Grue och Strand, 1 år och 4 år
Tyg: kuddfodral från loppis
Plus: att de blev sydda, jag visste precis vad det skulle bli av tyget när jag såg det
Minus: osäkerheten kring storleken och att tyget inte räckte till fler par, som jag trott

Tre roligheter i en!

Det blev några till... Pixiväskorna är roliga att sy och roliga att leka med, och böckerna som ligger i är roliga att läsa. De här kan man köpa i helgen på Galleri Hemsytt. Välkomna!

Bondblusar i väntan på sommaren

Jag kunde inte släppa tanken på att vända kantbandet utåt. Idén fick jag när jag sydde Lilla A:s födelsedagspresent, och den var för bra för att ligga oprövad!


Jag får erkänna mig nöjd med resultatet. Gillar det blå i kombination med det orange. Blusen finns i tre storlekar, som i sin tur spänner över många månader och år, men som jag kallar 1–2, 2–3 och 3–4 år.

Sprallinen blev sur, riktigt sur, när jag sade att blusarna inte var till henne utan till ”mammas affär”...

Mönster: egen variant av Vegbees Peasant blouse
Tyg: blått från loppis, orange från Ikea köpt för länge, länge sedan
Kul: att sy och hitta på!
Läskigt: ringningarna, är det för mycket eller lite resår?

Singoalla

Har ni läst om zigenarflickan och riddaren? Viktor Rydbergs ”Singoalla” publicerades 1857, men min bok är nyare (ett halvfranskt band från 1928). I den upplagan har Carl Larsson illustrerat berättelsen, men inte på någon enda av de vackra bilderna ser man skymten av något som kan likna en singoallablus. Ändå är det den romanen som gett namn åt blusen. Jag gissar att det bara är i Sverige vi säger så – på engelska talar man till exempel om ”peasant blouse” (bondblus). Någon som vet vad det heter på andra språk?


Ena guddottern fyllde år i helgen. Hon är en rätt bestämd tjej med stort hjärta (det är de för övrigt alla fyra). Med ens jag fick syn på det här tyget tänkte jag på henne – lite dragning åt rosa och fina, söta, gulliga hundar. Den här singoallan är lite olik mina bondblusar. I storlek 8 år var den till exempel lika lång som den bondblus jag sydde för en treåring tidigare! För att vara på den säkra sidan förlängde jag lite, trots att det dröjer ett år till innan Lilla A fyller 8.


Jag sydde på en snedslå som resårkanal, och det blev riktigt bra. Ärmarna och livet är fållat på vanligt sätt. Här hade jag stor nytta av min nya magnetiska sömguide!

[Spetsen passade för bra för att inte komma till användning här. Den får påminna mig om att även sånt man tror aldrig kommer till nytta, faktiskt blir fint på rätt ställe.]

Nu håller jag tummarna för att Lilla A kommer att tycka om blusen.

Mönster: Welinder, 8 år
Tyg: Swelogent
Band: loppis
Glädje: den blev så fin! Jag får nog omvärdera singoallorna...
Att komma ihåg: det blir snyggare med stickade sömmar – jag är lat ibland och låter bli, men det blir verkligen så mycket finare med det lilla extra
Idé: vänd på kantbandsfållen så att kantbandet kommer utåt
Lust: att läsa om den sorgliga, romantiska berättelsen om Singoalla och Erland

Sporthojsklänningar

Sprallinens pappa kör motorcykel. Sporthoj, närmare bestämt. Det förklarar kanske Sprallinens intresse för motorcyklar. Här meckar hon nya moppen på sin ettårsdag – två år senare har vi svarta märken efter snäva kurvtagningar i golvet, och moppen används varje dag. Hon har blivit lovad ett motorcykelställ så fort hon kommit upp i minsta storleken...

Det är inte så konstigt då, att hela familjen blev begeistrad över Alexander Henrys sporthojstyg. Jag beställde och sydde. Kompletterade med hemgjorda kantband i målflaggsrutigt svart-vitt.

Jag gillar verkligen den här klänningsmodellen (tack igen Hello, för mönstret!). Lite ledsen är jag över att Sprallin nu definitivt vuxit ur sin svalklänning, men jag har skalat upp mönstret en storlek så att det ska passa henne och andra barn runt metern bra.

Ett misstag med skärkniven gjorde att tyget inte räckte till två bakstycken. Det ena är därför i samma svart-vitrutiga tyg som kantbanden är gjorda av. Ett misstag som blev riktigt tufft! Det behåller jag i kommande varianter (mer sporthojstyg är nämligen på väg åt mitt håll).


I ryggen slog jag i vanliga prymknappar. De silvriga passar bra till motivet tycker jag.

Mönster: Simplicity från 1960-talet, omskalat och moderniserat
Storlek: 2-3 år och 3-4 år
Tyg: Alexander Henrys ”Pulling g's” (köpt i någon amerikansk webbutik), svartvit rutig bomull från Sidencarlsson
Snedslå: hemgjord av det svartvitrutiga tyget och Panduros snedslåvikare
Kul: krocken mellan den docksöta klänningen och det tuffa mönstret
Mindre kul: skulle väl möjligen vara att tyget inte alls räckte så långt som jag ville, delvis beroende på att det är rätt smalt, delvis beroende på att jag skar fel

Pixiväskor

Hur var det nu med genustänkandet? Jag sydde två småpresenter i veckan. Den ena pixiväskan är till en tjej och den andra till en kille. Kan ni gissa vem som ska få vilken?


Dottern ville absolut ge den med motorcyklarna till sin tjejkompis. Tvärr räcker inte vare sig tyget eller tiden till att sy ytterligare en, och den som ska få hojväskan är djupt förälskad i just det tyget (det är vi alla här hemma också). Senare kom Sprallinen på att tjejkompisen nog skulle gilla den med hjärtan också ”för hon är så bra på att rita hjärtan, förstår du mamma”.

Mönster: eget
Tyg: motorcyklar från Alexander Henry, hjärtan från loppis, svartvitrutigt foder från Sidencarlsson och grönvitrutigt foder från Stoff och stil
Roligast: att sy pixiväskor igen!
Bortglömt: när jag sydde de första lovade jag ju att lägga ut en tut på väskorna - det kommer.
Förhopping: att de båda fyraåringarna kommer att gilla sina väskor

Experimentblus

Jag är så nöjd med Vegbees mönster på bondblus. Det är lite konstigt för egentligen är jag rejält trött på alla singoallatoppar... Men bondblusarna är lätta att göra och anpassa efter barnets storlek, och de räcker länge. Förra årets bondblusar passar Sprallinen även i år!

Men så var det ju det där med behov... Sprallinen behöver inga fler (vem lurar jag?), men det gör jag. Jag behöver dessutom ständigt experimentera. Så jag började mäta och klippa till en bondblus i vuxenstorlek. Under retrohelgen sydde jag den klar.

Problemet med den här prototypen är att jag inte skrivit ner några mått. Man kan ju inte tänka på allt... Men jag tror inte att det gör något, för jag är inte alldeles glad i halsringningen. Jag tycker att det ser bylsigt ut med resårrynket – och, hm... lite hemsytt. Ärmarna slapp resår helt, det blev snyggare så var vi alla överens om.

Jag fortsätter experimentera. Har ett svenskt, ett japanskt, ett tyskt och ett mexikanskt mönster att prova. Vem kunde ana att sömnad skulle vara så internationell?

Mönster: eget med grunden från Just totes
Tyg: Stadsmissionen
Bra: ett nytt plagg i min garderob (det hör inte till vanligheterna)
Kul: att blusen passar, jag kan avslöja att den blev ett ufo redan i somras eftersom den då inte passade alls och jag började fundera på att lägga in remsor i avvikande tyg i sidsömmarna...
Mindre kul: den bylsiga ringningen
Utmaning: att hitta det bästa blusmönstret i vuxenstorlek – någon som har förslag?

3 x retro

Under den härliga retrohelgen med sällskapssömnad försökte jag gräva mig ner i den stora lådan med tänkta och ibland påbörjade projekt. Behovblusen från förra inlägget var det första som blev klart. Sen knåpade jag på något som inte alls ville sig och som kommer att få ligga till sig ett tag. Muttrade lite efter det, men tröstsydde sedan den här bebisklänningen.


Tyget är min absoluta favorit. Som en sommaräng, och med gula kantband och volang blir den extra solig. Jag blir så glad av färgerna! Och det hoppas jag att någon annan kan bli också, för jag har ingen tänkt mottagare till denna, utan låter den följa med till Galleri Hemsytt i pingst.

Jag hade väldigt ambitiösa mål med retrohelgen. Men inget av de två plagg jag tänkt skapa från grunden blev ens påbörjade. Däremot blev det en del annat, så det känns inte som att det gör något. Mer om det längre fram.

Tyg: blommigt retrotyg som jag tror är Almedahls, men helt säker är jag inte; det gula är Ikeas Ditte
Mönster: förenkling av Skorpanmönstret, storlek 6 månader
Kul: att sy retromönster i retrotyger under retrohelgen! Och att klänningen lyser av sommarglädje