Hoho! Söt ettårings ugglestass

Eftersom ettåringens föräldrar möjligen tittar hitåt ibland tänker jag inte avslöja vilken ettåring det handlar om... Men jag hoppas att hon kommer att gilla kläderna och att de passar.
Sprallin är övertygad om att det här är hennes tröja – men den är ju på tok för liten. Kanske har vi tillräckligt mycket tyg kvar för att det ska räcka till en åt henne med. Hur som helst är detta ytterligare en av Meedom-Meedom-raglantröjorna. Med muddkantband i ärmarna och vanlig mudd i halsen. Enkel och snygg.

Mönster: Meedom och Meedom, raglantröja, form 1, storlek 74
Tyg: Jofotex och lokala tygbutiken
Upp: börjar bli plättlätt det här med att sy tröjor
Ner: ingenting

Napoleonkjolen är omskalad till storlek 1–2 år (hoppas jag) och sydd i manchester. Jag gillar verkligen den smultronröda färgen i tyget och hur fint det blev med brun mudd till. Kanske skulle jag ha satt brunt uggletyg i fickorna om jag hade haft något, för det finns risk att det ser ut som att tröjan sticker ut genom kjolen nu. Men, som sagt, jag hade inget brunt och det här blev bra det med.

Eftersom jag använde muddväv som kantband gällde det att få tillräcklig sträckning utan att tyget skulle bubbla sig. Till ficköppningen tog jag lite drygt 80 procent av längden och det blev lite bubbligt (vilket inte gjorde så mycket eftersom det blir bubbligt av midjemudden också och förmodligen inte alls kommer att synas när kjolen sitter på ägarinnan). Därför gick jag upp till 90 procent till kjolfållen och det blev perfekt! Nu är jag lite mindre rädd för att kanta med muddväv än tidigare.

Mönster: eget
Tyg: manchester från Nea Nobelles julpaket, troligen Hilco, och mudd från lokala tyghandeln
Upp: rött och brunt funkar så fint ihop
Glädje: mitt eget mönster
Ner: att jag fortfarande känner mig lite slarvig när sömmen inte kommer exakt i diket mellan mudden och tyget
Funderar: det här med att frilägga bilderna är ibland snabbt och lätt och funkar ibland inte alls; jag har förstått att man bör fotografera plagget mot en så avvikande färg som möjligt, men får ändå inte till det – därför ser en del kanter trasiga och fransiga ut. Kanske bättre att återgå till gamla vanliga sättet ändå...