onsdag 27 juni 2007

Vippkjol


Det här är väl inte världens mest praktiska sommarplagg för en ett och ett halvtåring, men det lät så kul att sy kjolen att jag inte kunde låta bli. Mönstret är från Systickan (klicka på kategorien ”Kjolar”, jag lyckades inte länka direkt).

Det blev faktiskt så bra att jag funderar på om det inte går att göra något liknande i vuxenstorlek. Och så måste jag ju sy en body eller tröja i det prickiga tyget, eller hur?!

Mönster: Systickan
Tyg: prickig trikå från MG-tyger (tror jag, jag köpte det på Syfestivalen) och trikåmudd från E-slöjd
Svårighet
: enkel och kul!
Kostnad: minns inte

söndag 24 juni 2007

Tunika som väntar på värmen


Tunikan är sydd efter samma mönster som fort och fel-tröjan. Jag ville ha revansch på mönstret, men fick inte till ringningen alldeles den här gången heller. Lite bättre är det dock, så jag tror att jag låter det vara. Eftersom tyget är en tunn och sval bomullstrikå ställde jag ut tröjan och förlängde den till en tunika. Nu får värmen ta och komma tillbaka!

Mönster: Ottobre 1/2007 (blandning av tröja med kuvertringning och tröja med lång ärm), modifierat
Tyg: trikå med körsbärstryck från Reprodepot och trikåkantband från Tygverket
Svårighet
: lätt, förutom ringningen
Kostnad: cirka 25 kronor
Tips: tunikan är inte fållad än eftersom tvillingnålen gick sönder; i fortsättningen ska jag köpa dubbel uppsättning av sådant

tisdag 19 juni 2007

Midsommartunika


Äntligen har jag sytt i det blommiga gul-orangea tyget från Tygverket! Det blev en tunika lagom till midsommar. Jag har faktiskt köpt tyg så att det skulle räcka till en t-unika till mig själv, men är lite dubbel till att ha mamma–barn-kläder. Fast vi behöver ju inte ha dem på oss samtidigt.

Jag utgick från ”Blus med snedknäppning” i Elsebeth Gynthers ”Sy till barnen”. Samma mönster som den gulrandiga koftan. Tunikan är avskuren där framdelarna går omlott och kjolen är påsydd efteråt. Skissen till mönstret ser ni i förra inlägget. Så här sydde jag:
1. Sy ihop ärm-/axelsömmarna.
2. Kanta halsringningen.
3. Fålla ärmarna.
4. Så underärmssömmen på överdelen.
5. Sy sidsömmarna på kjolen.
6. Zickzacka ihop omlottdelarna så att de håller ihop.
7. Sy fast underdelen mot överdelen och kantbandet. Sy aviga mot aviga så att sömmen kommer på rätsidan.
8. Vik ner och pressa. Sy fast det röda bandet (här använde jag faktiskt vanlig raksöm med långa stygn, trots att det är ett strechigt tyg. Jag hade tänkt göra en fuskdekorsöm med trestegszickzack, men det blev inte tillräckligt brett.)
9. Fålla.
10. Sy på det gula bandet.
11. Sy fast etiketten.

Arbetsprocessen

Hur gör ni när ni syr? Jag har ofta en process i flera steg, med ofrivilliga ställtider på grund av att jag måste jobba eller sova eller göra något helt annat. Ofta skissar och antecknar jag saker på ett papper ur pappersinsamlingen (som kuvertet ovan). Så här kan det gå till:

1. ”Å, vilket vackert/kul/tufft tyg. Det vill jag sy något av.” Köper tyg och kanske tråd och andra tillbehör som kan tänkas komma till användning.
2. Funderar på mönster och tar något att utgå ifrån.
3. Skissar på hur jag kan förbättra mönstret ;-)
4. Här händer det något så att jag måste sluta. Det är oftast bra, för då hinner jag tänka lite till.
5. Ritar upp mönstret och klipper ut tyget.
6. Försöker tänka ut i vilken ordning allt ska göras.
7. Tänker lite mer och inser att jag måste ändra.
8. Provsyr i tyget.
8. Syr. Ändrar efter verkligheten. Sprättar nästan aldrig. Men det är dumt, ibland borde jag verkligen göra det.

Väldigt sällan utgår mina projekt från behovet av nya kläder. Mer handlar det om experimentlusta och kliande fingrar. Hur gör ni?

Reklam

Nu måste jag göra reklam! Den lilla syateljén och butiken Karmosin på Söder i Stockholm är helt fantastiskt! Jag var där i förra veckan och klämde på tyger och modeller eftersom det blir bröllop i juli och jag ska vara tärna. Efter en stund kom jag fram till tyget – ett fantastiskt grön-blått thaisiden som skimrade i guld. Men modellen? Inget vara riktigt bra, tyckte jag, tills Anna styrde upp allt och sade precis vad hon tyckte att jag skulle passa i. Skissade fram en klänning som kommer att bli toppen, och började mäta.

Igår hämtade jag tygerna och tillbehören. Anna förklarade och förklarade och avslutade varenda mening med att jag måste ringa eller komma in om det var något jag inte fick till. Jag har visserligen sytt både brudklänningar och balklänningar förr, men det är länge sen, så det känns tryggt att veta att hon finns där om jag behöver.

När den är klar kommer jag troligen att beställa mer tyg av dem. Vardagsklänningar och linnebyxor till exempel. Om de har tid. De har en liten bedårande sexveckorsbebis att ta hand om också...

Fort och fel, uppdatering

När tröjan väl kom på barnet, visade det sig att halsringningen inte fungerade alls! Nu funderar jag på vad jag kan göra åt det utan att sprätta allt. Vad tror ni om att sy en resår i ringningen? Blir det obehagligt mot huden kanske? Alla förslag mottages med tacksamhet!

söndag 17 juni 2007

Fort och fel blir reservtröja till dagis

Fast fort gick det ju inte... tröjan blev ett ufo (unfinished obejct) och har blivit liggande i flera veckor. Livet är från en gammal t-shirt som jag hittade på Stadsmissionen. Nästa gång jag syr i gammal trikå ska jag var mycket mer noga med att prova ut pressarfotstryck och provsy kantband ordentligt. Jag kantade halsringningen med tygremsor från tröjan, men oj vad sladdrigt det blev! Nu hoppas jag att det inte kommer att synas så mycket på ett barn som inte sitter still många sekunder i sträck.

Mönster: Ottobre 1/2007 (blandning av tröja med kuvertringning och tröja med lång ärm)
Tyg: gammal t-shirt och girafftyg från Reprodepot
Svårighet: knepigt med gammal trikå som brer ut sig under pressarfoten
Kostnad: cirka 35 kronor
Tips: var noga med pressarfotstrycket, jag behövde dra ner till ett minimum, men insåg det inte förrän mot slutet...

torsdag 7 juni 2007

T-unika


Om det går att sy barnkläder efter väldigt enkla mönster borde det väl gå att sy kläder till vuxna med enkla mönster också? Med huvudet fullt av idéer om hur detta skulle gå till attackhandlade jag tyg och kantband för ett tag sedan. Sen skapade jag min första t-unika!

Jag lade tyget fyrdubbelt och tog fram en t-shirt i lagom storlek för att mäta vidden över bröstet. Sen klippte jag. T-unikan består av två tygdelar där ärm och liv sitter ihop, som ett T. Ärmarna blir helt enkelt så långa som det återstår tyg när man mätt ut livet i brösthöjd. Livdelen gjorde jag utställd från ärmhålan hela vägen ut till tygkanten. Sedan mätte jag ut halsringningen fram enligt en blus jag gillar och sydde ihop alltsammans.

Överst på ärmarna lade jag ett litet motveck. Halsringningen och ärmarna kantade jag med trikåkantband. Och egentligen borde jag nog sprätta upp de sömmarna, för inte blev de jämna inte. Men det visar sig att jag är rätt långt ifrån perfektionist...

Nöjd över att äntligen ha en topp som passar i både längd och bredd! Vanliga damkläder är sydda för kvinnor som är 167 centimeter långa, och det märks tydligt när jag provar dem att jag är en aning längre än så...

Mönster: eget
Tyg: viskostrikå och trikåkantband från Tygverket
Svårighet: lätt
Kostnad: cirka 150 kronor (banden var dyra!)
Tips: lägg inte bara veck och nåla, sy fast dem först

tisdag 5 juni 2007

Tunika eller tröja?


Den stickade tunikan är så gott som klar. Nu återstår bara att hitta åtta fina, gula knappar. Mönstret är Klockarbarns och Klockarbarn själv har fått hjälpa mig när jag fick hjärnsläpp och glömt bort allt vad stickning heter vid något tillfälle. Under tiden jag stickat har jag upptäckt att det inte är som att cykla; man måste lära sig igen och igen. Vissa saker verkar dock sitta i ryggmärgen, till exempel att sista maskan alltid ska stickas rät. Men varför? Montering är jag faktiskt också en stjärna på!

Tunikan blir väldigt fin, men aningen liten. Kanske är det mer en tröja än en tunika. Nästa gång, för det blir sannolikt fler, ska jag tänka på att prova under tiden jag stickar så att längden blir rätt.

Mönster: Klockarbarn
Garn: ekologisk bomull från Ateljé Huskroken på Gotland
Svårighet: lätt (för den som kan)
Kostnad: fem nystan à 120 kronor (men det finns ju billigare garn och det blev mycket över)

fredag 1 juni 2007

Papperspyssel


Lite pyssel blev det i alla fall igår. Det blev ett glittrigt rosa minialbum som tack-för-besöket-kort till min guddotter. Hon är sedan något år inne i värsta rosa glitterperioden... Jag framkallade (heter det så fortfarande när bilderna är digitala?) bilder från vårt besök på Crimson och köpte rosa papper i vanliga pappersbutiken. Resten är sånt jag hade hemma; det börjar bli en del. Här syns bara omslagssidan med fönstret jag klippte ut med nagelsaxen... Omslaget är vikt på tre så att fotot och baksidan av klämmorna inte syns när man öppnar albumet. Insidorna är underdekorerade om man jämför med annan scrapbooking – men jag gillar dem så och de ska hålla för en femårings bläddrande. Bladen sydde jag ihop med silvergarn och så knöt jag en liten tofs av resterna. Hoppas att hon tycker om det!