Den som ingen krage har, hon får gå med halsen bar...

Ni vet hur det kan vara. Man har hittat ett splirrans nytt recept som låter jättegott, skriver en lista och beger sig till affären. Väl där går en av de där speciella ingredienserna till rätten inte att uppbåda. Så man tar något annat, välbekant, som ersättning. Självklart blir middagen god, men inte som man hade tänkt sig och så sitter man där och undrar hur det egentligen skulle ha smakat.

Ungefär så var det med den här skjortan. Jag hade tänkt prova ett skjortmönster ur Ulla Welinders ”Sy och strik børnetøj 4–10 år” och passa på att träna på kragar. Tyget köpte jag på Syfestivalen i höstas och det har hela tiden varit tänkt till en skjorta. Bara så att ni vet, nu är tyget slut och går inte att få tag på igen... Och jag köpte precis 10 cm för lite. Så jag fick träna på halsinfodring med kantband i stället. Det blev bra, men inte riktigt så bra som det hade kunnat bli. Ja, ni fattar.

En detalj – som jag inte tänkte på att fotografera – är insnitten i ryggen. Ändå var det dem som lockade mig till mönstret från början. En variant av samma skjorta skulle ha spännband i ryggen och läderknappar. En annan detalj är de ”falska” manschetterna. Minskar vidden i ärmen och är lite fin så där, på ett enkelt sätt. Rätt krydda!


Mönster: Welinders ”Sy och strik...”, storlek 4 år
Tyg: underbart mjuk bomullsflanell från MG-tyger
Knappar: Snapsource
Upp: jag fick lite revansch på att fodra med snedslå, i ett tidigare försök gick ju det helt åt pipsvängen
Ner: Tja, skjortan blev kraglös, vad ska jag säga?


Och så blev det ju ett par velourbyxor till. Färgen är fantastisk, förstår inte varför jag väntat ett helt år med att sy i det. Året som tyget legat sammanpressat i min överfulla velourlåda har satt sina spår, som ni ser. Men jag hoppas att vecken ska gå bort i tvätten.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj”
Tyg: petrolfärgad Hilcovelour från Michas Stoffecke (nu finns färgen hos Neanobelle också)
Upp: färg, passform och snabbsytt
Ner: inget!

Strålskyddsfaktor 30

Den här blusen skyddar Sprallins axlar och rygg mot solen när vi är på stranden. Det blir ett bra skydd, eftersom det till skillnad från krämer inte skavs av. Tyget blockerar runt 95 procent av såväl UVB- som UVA-strålningen. Det ska motsvara minst 30 UPF (UV-skyddsfaktor).

Men. Det var ett litet helsike att sy i det. Jag hade fått för mig att sy alla sömmar i avvikande färg eftersom jag tyckte att den blåa krävde något mer för att bli intressant, men det innebar mest att alla hoppstygn och andra fel symaskinen fick för sig att göra syntes tydligare. I ärlighetens namn slarvsydde jag blusen när jag började upptäcka varthän det barkade. Den blev därför väldigt funktionell, men inget att syna närmare. Ingen namnlapp på det plagget...

Jag valde att sy Meedom och Meedoms skjortmodell och sätta tryckknappar fram. Enligt mönstret skulle man göra en infording i halsen med kantband, men det ville sig inte alls (senare kom jag på att kantband i bomull säkert torkar mycket långsammare också och därför vore olämpligt just här). Men oj vad jag måste fundera på hur man gör infordringar i vävda tyger, den här gången blev det inte snyggt.

Det var premiär för de små tryckknapparna också. Första knappen kom snett, men när jag kommit på hur verktyget fungerade så gick resten finemang. Knapparna är nätta med 9 mm i omkrets – och de är snyggt orange.

Tyg: Textile outfitters Solarweave, orange tryckknappar från Snapsource och orangeblommigt zickzackband från Sykompaniet
Mönster: Meedom och Meedom, form 2, storlek 92
Bra: att något mer än solkräm skyddar Sprallin när hon leker i solen
Jobbigt: att tyget halkade omkring och var så svårsytt
Ångrar: att jag var så slarvig – det hade varit roligare med en mer välsydd skjorta

Bussarong ”Trädgårdslandet”

Det här är en present till ett barn vars mamma kanske, kanske läser här. Men jag chansar och lägger ut den i alla fall. Jag hoppas att den kommer att passa – både till storlek och modell.

Skillnaden från förra bussarongen är att den här har kantband i halsringningen och knyt. Sen var jag nog snålare med sömsmån, för den här ser smalare ut.

Mönster: Gynthers blus i ”Sy till barnen” (storlek 2 år) var utgångspunkten
Tyg: Påslakan från Små smulor, Hilco-mudd från Neanobelle och kantband från Tradera
Tips: Modet var kortare på alla sätt förr, jag förlänger ständigt liven i gamla mönster. Min mamma förklarade de korta skjortorna med att blöjorna var så dåliga och ofta läckte – och då ville man inte byta mer än byxorna.
Roligt: hoppas jag att det blir när Sprallins bebiskompis får presenten.

Bussarong ”Brittsommar”

Jag har en del bomullstyger som jag vill sy skjortor och tunikor av. Ett bra mönster på tunikor har jag ju redan, men inget för skjortor. Så därför började jag mixtra med Elsebeth Gynthers mönster och fick till den här bussarongen. Det passar bra att den heter ”Brittsommar” för det är väl då ungefär den kommer att passa i storlek.

Jag ville prova att kanta med muddväv, men det kommer jag inte att göra om. Den här muddväven uppförde sej inte alls. Bucklade och drog sej och ville göra på sitt sätt i stället för mitt. Ärmmuddarna blev precis som jag tänkt, men inte kantbandet i halsen. Efter att ha brottats med det en bra stund – och sprättat en hel del – så övergav jag tanken om att ha kantband även i nederkanten. Det fick bli mudd där i stället. Men när jag sytt på mudden där nere hade den spänt ut sig från 50 centimeter till 70! Det blev inte alls så snyggt blusigt som jag tänkt mej. Hade nu inte tråden tagit slut, så hade jag sprättat bort och gjort om. Nu får vi se vad som händer – sprätta eller lägga på väntehögen?

Mönster: Gynthers blus i ”Sy till barnen” var utgångspunkten
Tyg: Påslakan från Tradera och mudd från första hemlishemlis
Roligt: Att experimentera, och färgerna – dem gillar jag verkligen
Gör aldrig om: Sätta muddväv som kantband i stumma tyger
Frustrerande: Den blev så himla stor! Jag tror att det är klänningsvarning på den här...
Borde: Genast ge mej i kast med nästa version, så att jag får det riktigt bra