Nu tar jag tag i det här med kläder till mig själv. Kan inte längre gå i gammal och slitet som sitter halvdant. Så småningom kommer det jag syr nu att vara på tok för stort för mig, men nu passar det och man måste ju ändå leva nu.
Det jag gillar allra mest med den här tröjan är ärmarna. De är riktigt långa! Så långa som de aldrig någonsin blir på köpekläder – jag njuter. Kan ha tröjan bara för ärmarnas skull! Modellen är superenkel, framstycke, bakstycke, två ärmar och halsmudd. Fyra centimeters fåll på både ärmar och liv – gillar breda fållar! Klart.
Jag valda den tajtare halsringningen i mönstret, som egentligen är för luva, eftersom jag vill kunna ha tröjor under utan att de ska synas. Min tanke var att tyget i sig ger så mycket att det inte skulle spela någon roll, men det känns lite trist runt halsen. Kanske skulle jag hittat på något mer spännande där?
Tyg: tunnt kollegetyg från Hilco, köpt på brittiska Dots and stripes
Mönster: Farbenmix, förlängt 6 cm (+ fåll) i både liv och ärm
Gott: med en ny tröja i garderoben kan jag kanske komma mig för att kasta en gammal... Den här har favoritpotential tack vare den härliga längden!
Ont: Skulle halsmudden vara bredare och ringningen något djupare?
tisdag 21 juli 2009
Här och nu-tröja
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Visst är det kul att sy till sig själv? När man väl kommit över gränsen? :-)
Ja, men det är verkligenen helt annan sak än att sy små barnkläder. Massor av tyg går åt och sömmarna är såååå långa. (dessutom slår det så mycket mer om tillklippningen inte är helt trådrak – jag har stor respekt för det där)
Den är jättefin! Halsringningen också!
http://gineshop.blogspot.com/
Skicka en kommentar