Sommarpyjamas

Vi är ute i stugan i flera veckor och har riktigt sommarlov. I frukttädgården mognar päron, plommon, krusbär och sju svarta vinbär (vad gör man med sju svarta vinbär?). Och äpplen. Hur många som helst, som jag ska koka mos av om någon månad. I stugan står visserligen symaskinerna redo, men de har inte kommit till så stor användning än.

Men en pyjamas har det blivit i alla fall. Sprallinens långärmade, långbenta pyjamaser känns lite för varma mitt i högsommaren. Eftersom nästan alla barnmönster ligger kvar i stan är den här helt fristajlad. Sånt lär man sig också på.


Byxorna är sydda helt på overlocken. Linningen gjorde jag med Gekkos snabbaste metod. Men jag får inte till det där så bra – kanske ska man vara mer noggrann och, ve och fasa, nåla? De gånger jag har provat blir det tjorvigt. Benmuddarna är tänkta att ge lite lagom puff, utan att sitta åt.


Överdelen är härligt vid. Även den är till större delen sydd på overlocken. Rullfåll rules! Ärmen har en liten, liten puff och en halv rad fusksmock på ovansidan (fusksmock regerar också har jag sent om sider insett). Halsen är bara fållad till en dragsko med små knapphål för bomullsbandet fram.


Mönster: obefintligt
Tyg: mjuk och härlig äppelinterlock, finns i rätt många webbutiker, bland annat danska Malika och Rosa
Mudd: ekologisk från Swelogent
Plus: kul att uppfinna och hitta på
Upptäckt 1: det är fantastiskt roligt att sy fusksmock (synd att jag inte gillar rysch och pysch bättre)
Upptäckt 2: knapphål är svårsydda, bra att jag fick träna lite...

Här och nu-tröja

Nu tar jag tag i det här med kläder till mig själv. Kan inte längre gå i gammal och slitet som sitter halvdant. Så småningom kommer det jag syr nu att vara på tok för stort för mig, men nu passar det och man måste ju ändå leva nu.


Det jag gillar allra mest med den här tröjan är ärmarna. De är riktigt långa! Så långa som de aldrig någonsin blir på köpekläder – jag njuter. Kan ha tröjan bara för ärmarnas skull! Modellen är superenkel, framstycke, bakstycke, två ärmar och halsmudd. Fyra centimeters fåll på både ärmar och liv – gillar breda fållar! Klart.



Jag valda den tajtare halsringningen i mönstret, som egentligen är för luva, eftersom jag vill kunna ha tröjor under utan att de ska synas. Min tanke var att tyget i sig ger så mycket att det inte skulle spela någon roll, men det känns lite trist runt halsen. Kanske skulle jag hittat på något mer spännande där?

Tyg: tunnt kollegetyg från Hilco, köpt på brittiska Dots and stripes
Mönster: Farbenmix, förlängt 6 cm (+ fåll) i både liv och ärm
Gott: med en ny tröja i garderoben kan jag kanske komma mig för att kasta en gammal... Den här har favoritpotential tack vare den härliga längden!
Ont: Skulle halsmudden vara bredare och ringningen något djupare?

På väg till stranden, kanske?

Vissa kläder kan man bara ha vid speciella tillfällen. Ni vet, tjocktröjan på hösthelgen vid havet, lilla svarta på cocktailbaren och den blommiga volangklänningen till midsommar. Det här tror jag blir min gå-till-stranden-tunika.

[Skön tunika med viss gravidvarning – den är gigantiskt stor!]

Mönstret damp ner i brevlådan igår. Det kommer från Allers och tipset om att de skickar (skickade) gratismönster fick jag hos Sy-Mirre. Tunikan blev faktiskt helt färdig samma dag, förutom kantningen av ärmarna. Det är också den enda förändring jag gjort med mönstret.

[Lilltrollet ville också vara med på bilden.]

Det är något knas med urringningen. Ska jag sy tunikan igen måste jag rita om den lite. Dessutom gör jag nog en riktig infodring, som ger lite mer stadga. Och så kanske lite mer neutralt tyg?

Nu måste jag hitta en strand att gå till!

Mönster: Allers
Tyg: påslakan från loppis
Kul: att prova nya mönster och att snabbt bli klar, i vanliga fall blir saker jag syr till mig själv liggande hur länge som helst
Uppdateringstrist: tyget var för skört för en lekdag på Junibacken och sprack i ärmen... får se om jag sätter in en ny ärm eller fixar på annat sätt

Diagonala spetsstrumpor

Ja! Jag gjorde det – stickade två sockor samtidigt på en sticka! Från tårna och uppåt dessutom (varför bara lära sig en ny sak när man kan lära sig flera samtidigt).


Det där att sticka på rundsticka, magic loop, kommer jag absolut att göra om. Det var kul och jag ser klara fördelar med att få ränder och mönster jämnt fördelade utan att behöva räkna. I ett tidigare inlägg finns en kort beskrivning och länkar till hur man gör.

[Stora sockor med knöliga hälar.]

Däremot är jag tveksam till att sticka från tårna och uppåt. Själva tårna blev supersnygga, men hälarna gillar jag inte alls. Kanske finns det flera sätt att göra hälar när man början sticka från tårna, men det här passade mig inte alls. Jag hade också svårt att maska av tillräckligt löst i skaften, så sockorna sitter rätt hårt om mina ben. Det blir nog ”bra att ha”-sockor, snarare än favoriter.

[Och här är nästa par sockor, redan påbörjade. De ska bli Bifröst och dem får ni läsa mer om senare. I bakgrunden den fantastiskt fina sockgömman jag lyckades få köpa av Anna på Stickfrossa – hennes saker är beroendeframkallande snygga!]

Mönster: Diagonal lace socks, aprilmönstret i Sticka meras sockklubb
Garn: naturvit Fabel
Stickor: 2,5 mm rundsticka på 120 cm
Glädje: att lära sig så mycket nytt och att få ytteligare ett par sockor att använda (jag är verkligen egoist med mina sockor – bara till mig och aldrig till någon annan...)
Smolk i bägaren: den hårda avmaskningen, som jag så klart borde gjort om när jag upptäckte det, och de knöliga hälarna, som jag inte vet vad jag ska göra åt

En favorit i repris

Det här är verkligen ett av mina favoritmönster. Och ett av mina favorittyger. Men nu är tyget slut, och jag undrar om jag kanske skulle åka till Frankrike och leta – för jag tror att det är därifrån det kommer från början...


Ibland låter jag namnlappen bara skymta. Det blir för mycket att sy på den som vanligt på en sån här klänning tycker jag.

Mönster: Simplicity från 1960-talet
Tyg: återbruk
Tryckknappar: Snap source
Upp: den här blev ännu bättre än den förra, även om tryckknapparna bak blev enklare (men smidigare) än de med pärlemoknappar som Sprallinen har på sin klänning
Ner: tyget är slut

Mitt solsken

Mitt i solskenet ser man ett moln eller två. De är lätträknade, så även en treåring klarar det.


Jag sydde en molnklänning till mitt solsken. Så fort jag såg tyget visste jag att jag ville sy något med raglanärm och solstrålegula stickningar och mudd i halsen. Muddsömmen sydde jag ned med förstärkt sicksack som förstärkta strålar.


Mönster: Roxie från Farbenmix, storlek 98-104
Tyg: molntyget från JNY Design och gul interlock från E-slöjd
Glad: blir jag när jag ser Sprallinen i molnklänningen, den ser så härligt somrigt ut att jag till och med står ut med de små blåbärsfläckarna som den fick första timmen hon använde klänningen
Lite trist: jag har inte lärt mig Farbenmixmönstren än – de blir lite för korta och har nästan alltid för vida urringningar för att sitta snyggt på Sprallinen

Klänningsväder

Vi gör rabarberkräm, mumsar på jordgubbar, planterar blommor på balkongen och konstaterar att nu, nu äntligen, har sommaren kommit. Och Sprallinen har nästan inga sommarklänningar alls...


Jag skulle vilja sy ett gäng klänningar till henne. Finns något smartare plagg på sommaren? Bara dra över huvudet och sen är man klar. Svalt och solskyddande. Så här års undrar jag mycket över vad det är som gör att pojkar ”måste” kränga på sig stela jeansshorts och skjortor – för inte alltför länge sedan kunde smågrabbar också ha klänning utan att någon höjde på ögonbrynen. Kolt kallades det visserligen, inte klänning, men funktionen är densamma.

Det prickiga tyget komer från finska Myllymuksut. Det är singeljersey som var hård och krullig att sy i. Snyggt men besvärligt, med andra ord. Jag valde att inte ha något som bröt av alls, så halsringningen är bara invikt och sydd med tvillingnål.

Kjolen är veckad mot livet av ren lättja. Jag orkade inte dra i rynktrådar och få det snyggt, helt enkelt. Tyget räckte precis – det blev inga fickor och ärmarna är skurna på skrådden. Om det innebär att de kommer att dra sig får jag göra om dem, men tills vidare håller jag tummarna. Jag måste säga att det är rätt skönt att sy upp tyger också – nästan lika skönt som att ha snygga tyger på lager!

Mönster: Meedom och Meedom, ”Børnetøj”, storlek 4 år i variant 1,5 och halsringning för muddkant, kjolen är 40 cm lång på hela tygets bredd
Tyg: singeljersey från Myllymuksut som Fante varit snäll att langa till mig
Kommentar: det hade gott räckt med variant 1 och minsta halsringningen för klänningen är rätt stor som ni ser
Återstår: att sy ett gäng till, men det blir i andra mönster och varianter…

E(ko)lefanter

Tyget är återbruk och mudden är ekologisk. Så bra vill jag alltid att kläderna jag gör ska vara!


Sådana bussarongerna sydde och sålde jag under gallerihelgen. Just de här två är dock en specialbeställning. Den minsta i en storlek mindre än vad jag normalt gör dem i. Den blev så himla söt, så nu känner jag för att sy ännu mer småsmå kläder.


Mönster: eget med utgångspunkt i Gynther ”Sy till barnen”
Tyg: gardinlängd från Stadsmissionen, ekologisk mudd från Swelogent, tryckknapp från Snapsource
Kul: att bussarongerna såldes på Galleri Hemsytt
Mindre kul: jag känner mig osäker på hur stort halshålet måste vara för att passa i de mindre storlekarna
Toppenkul: ett par blivande föräldrar tyckte så mycket om elefanterna att de beställde den minsta bussarongen tillsammans med en i större storlek till den blivande kusinen

Ekobytet, sommarversionen

Jag är med i ekobytet i sommar. Det blir spännande och roligt!

Vad pysslar du med? Sy/ virka/ sticka/ annat?
Jag syr, jag virkar, jag stickar... Jag gillar handarbete och skulle gärna lära mig frivoliteter och knyppling också, om jag bara förstod vad jag skulle göra av spetsarna sen.

Hur länge har du pysslat?
Alltid. Men mer intensivt de senaste åren, och då har det mest handlat om barnkläder.

Har du barn? Vilken storlek?
En flicka som är 103 cm lång och 51 runt midjan.

Vilken storlek har du själv?
44–46, och jag är lång.

Stilmässigt, vilket håll drar du åt? (70-tals retro/ vintageromantiskt/ stilrent ekologiskt?)
Jag skulle säga en blandning. Jag har en förkärlek för femtiotalet, men älskar färg.

Vilka färger och mönster gillar du? Vilka material?
Gult, rött, orange. Turkost. Naturmaterial. Jag gillar inte svart, skärt, camoflage eller dödskallar. Speciellt inte på barnkläder.

Vad skulle du vilja lära dig sy/sticka/ virka? Vad fattas i din mönster/ kunskapssamling?
Jag skulle vilja lära mig tvåändsstickning, gaffelvirkning och krokning. Letar också ständigt efter mönster från 1950- och 1960-talet – till mig själv och till barnet.

Vad föredrar du, thé eller kaffe?
Dricker och njuter av både kaffe och te, av alla kulörter, så länge inget är artificiellt smaksatt.

Könstraditionellt, unisex eller genusmedvetet?
Jag skulle önska att alla barn fick välja mellan alla färger och alla former, utan att för den skull alla behöver välja samma. Klassas det som genus eller unisex?

Varför väljer du ekologiskt/ återvunnet hellre än nyproducerat?
Kläderna blir unika. De blir härligt mjuka, och de innebär mindre föroreningar i tillverkningsprocessen. Det triggar kreativiteten att hitta en gardin, men se en jacka. Visst köper jag nya tyger också, även icke-ekologiska, men det blir mindre och mindre. Färdiga kläder köper jag sällan.

Busiga, bussiga bussaronger

Det här är en smyglansering...


Jag gillar verkligen bussarongerna, speciellt sedan jag kom på att ha tryckknappar som stängning. De här skulle ha varit med på Galleri Hemsytt, men mudden tog snöpligt slut så de hann inte bli klara förrän till sista dagen. Så kan det vara... Det betyder att de nu finns att köpa på Tilde till salu i stället. Kika där vet jag.



Mönster: eget med utgångspunkt i Gynther ”Sy till barnen”
Tyg: påslakan, mudd från Jofotex, tryckknapp från Snap source