Tvångsmössor?

– Jag tänker i alla fall inte ha en sån mössa, sa Sprallinen. Till slut, mutad med russin, kunde hon tänka sig att ha nån av dem på sig för fotografering. Så nu står jag med 6 mössor som hon i alla fall inte tänker ha. Vad tycker ni att jag ska göra med dem?

Fem mjuka sköna mössor i velour. Storlek 46-48, 50-52 och 53-54. Någon intresserad?

Och så en glatt orange-gulrandig.

Mönster: inspirerad av Welinder

Tyg: retrovelour, mjuk som bara den!

Tyg 2: den gul-orangerandiga är gjord i Jofotexvelour

Kul: att hitta på ett nytt sätt att sy mössor och att de blev så söta på (jag var väldigt skeptisk, innan nyfikenheten tog över)

Aptrist: att jag inte kommer att få se någon av dem på!

En favorit i repris

Det här är verkligen ett av mina favoritmönster. Och ett av mina favorittyger. Men nu är tyget slut, och jag undrar om jag kanske skulle åka till Frankrike och leta – för jag tror att det är därifrån det kommer från början...


Ibland låter jag namnlappen bara skymta. Det blir för mycket att sy på den som vanligt på en sån här klänning tycker jag.

Mönster: Simplicity från 1960-talet
Tyg: återbruk
Tryckknappar: Snap source
Upp: den här blev ännu bättre än den förra, även om tryckknapparna bak blev enklare (men smidigare) än de med pärlemoknappar som Sprallinen har på sin klänning
Ner: tyget är slut

Varför inte några tröjor till?

Inför Galleri Hemsytt sydde jag en del tröjor. De flesta har jag visat tidigare, men de här har legat obloggade sedan dess. Tyget är gammalt och från Finland gissar jag, samma som jag använde till en av de numera för korta sommartröjorna.

[Det här är nog mitt rekord i pillighet – för att kunna sy den där dekorsömmen runt ärmmudden fick jag ta tre, fyra stygn åt gången. Alternativet vore att sy fast mudden innan jag syr ihop ärmen, men det blir skavigt tror jag.]

Jag fick för mig att snofsa upp tröjorna med dekorsömmar. I ärmisättningen var det ju inga problem, men muddarna. Herre jösses vilket pill! Det tog nog nästan lika lång tid att få dit de sömmarna som att sy resten av tröjorna.

Mönster: Grue och Strand ”Sy sejt børnetøj” anpassat till storlek 1-2 år, 2-3 år, 3-4 år
Tyg: mjuk retrotrikå, mudd från Jofotex och E-slöjd
Upp: nöjd med mönstret
Ner: pysslet med dekorsömmarna, tveksamt om det var värt jobbet
Tips: det finns några kvar, om någon är intresserad!

Stora byxor blir mindre

Här kommer uppföljaren till muddjeansen från förra inlägget. De här byxorna var till för alldeles nyss ett par vuxenbyxor, köpta enbart på grund av de härliga färgerna och möjligheten att sy om dem. Nu har de väntat klart!

Jag klippte av den ursprungliga linningen men behöll fickorna fram och avskärningarna bak. Mönstret förkortade jag lite i linningen och en gnutta i benen, eftersom muddarna förlänger. Sen lade jag ut det så att mittlinjen på benet stämde överens med yttersömmen på de gamla byxorna.

[Fickorna från de stora byxorna fick vara kvar på de mindre]

Sprallin fick själv välja färg på mudden – det blev den snygga saffransgula dom bara råkar vara min favorit också. Fast när hon fick se de färdiga byxorna protesterade hon och sa att hon ju ville ha hela byxorna gula.

Jag följer samma syordning som för andra byxor:
1. Sy båda grensömmarna
2. Sy innerbensömmen
3. Sticka ner grensömmen
4. Sy fast midjemudden
5. Sy fast benmuddarna (här fick jag rynka lite improviserat eftersom det inte gick att sträcka ut mudden hela vägen runt benöppningen)
6. Sticka ner linningssömmen mot byxan

[Tidig morgon med muddjeans och bus – bättre lajvbild än så fick jag inte.
Rejält med pös i benen som ni ser utan att de blir jättestora hela vägen.]

Mönster: Leneé Grue och Louise Strand, Sy sejt børnetøj, storlek 98
Tyg: byxor från Stadsmissionen, mudd från Jofotex
Kul: att byxorna äntligen blev sydda
Mindre kul: att min vanliga symaskin har svårt för tjocka lager och gör stygnen ojämna då

Muddjeans

[Jag vände på jeansen och utnyttjade de befintliga innersömmarna som sidsömmar
– dumt att slösa bort befintliga stickningar!]

Mina gamla gravidjeans, mjuka och stretchiga, har omvandlats till ett par muddjeans till Sprallin. Som behöver dem mer än väl eftersom allt flaggar på halv stång. Igen. De här byxorna ska förhoppningsvis räcka länge, muddarna är långa både i midjan och i benen.

[Sejt betyder häftig eller cool – ”Sy häftiga barnkläder” skulle boken hetat på svenska]

Jag har använt ett ur ”Sy sejt børnetøj” som är en ny bok för mig. Det har inte lika djupa grensömmar som andra byxmönster och nu är jag lite spänd på hur byxorna kommer att passa. Jag sydde ihop dem på overlocken, trots att jag förstått att det inte är det mest hållbara. Därför, och för att det blev snyggt, stickade jag ner grensömmen med orange tråd.

[Lappen bak]

Mönster: Leneé Grue och Louise Strand, Sy sejt børnetøj
Tyg: gamla jeans och Hilcomudd
Kul: att det äntligen blev av att sy dem, de har stått på min lista sen i våras

Jag syr en jacka och förlänger livet

Äntligen har jag sytt en jacka till min Sprallin. Jag har flera jacktyger som bara ligger och väntar där hemma, men ibland går det långsamt. Så här första försöket ville jag sy något enkelt. Det fick bli Gynthers omlottjacka med luva (trots att jag inte gillar lekkläder med luva).

Stoltast är jag över att jag klurade ut hur jag skulle vändsy mudden i ärmarna. Inga skavande sömmar här inte! Älsklingsfrö har en beskrivning av hur man gör för muddbyxor som jag klurade lite på, och Y skriver om vändsydda ärmar på Syltig och saftig. En ärm tänkte jag fel och fick sprätta, sen gick det geschvinnt.

Nästa jacka får dock bli enligt annat mönster. Jag gillar inte riktigt de raka ärmarna, tycker det blir bylsigt. Sen konstaterar jag åter att Gyntherbarnen måste ha aplånga armar och korta små kroppar... Jag förkortar alltid ärmarna och förlänger livet. Å, det lät bra ”Jag syr och förlänger livet”.

Tyg: loppisgardin, fleecefilt från Ikea (i tunn fin fleece), mudd från Jofotex, kantband från Bibbis och tryckknappar från Åhléns
Mönster: Gynther + ärmmudd
Glad: blir jag när jag ser jackan
Ledsen: blir jag när jag ser jackan inifrån – kantbanden sitter inte snyggt där. Jag trodde att jag och kantbanden spelade i samma lag nu, men det icke... Det första jag gjorde var att ändra framstycket för att slippa vända kantband på en femöring (alltså göra en sån där skarp sväng som finns i hängslen också). Hur gör ni som lyckas med det?
Dumt: att jag så ofta glömmer att förstärka tygerna innan jag slår i tryckknappar. Frågan är om jackan håller för tvätt.
(Och inom parentes önskar jag mig en ny kamera, för nu sjunger min på sista versen.)

Tripp, trapp, trull

Jorå, nu har jag bestämt att man får blogga om saker som ännu inte är färdiga. Jag tänkte inte ens på möjligheten att den bruna mudden skulle ta slut. Men det gjorde den och därför saknas den på den översta och största kjolen. Dessutom håller mina namnlappar på att ta slut, och eftersom jag ska spara de här kjolarna till första advent (då det kommer att hända roligheter), så blir de utan tills vidare.

Nu har jag alltså skalat om Napoleonkjolen i tre storlekar. Fast jag har inte provat på någon annan än Sprallin, så det är ett litet vågspel. Det är kul med de här kjolarna, och jag blir glad av att titta på dem. Hoppas att den glädjen kan spridas till andra också. Då, i advent...

Mönster: eget ”Napoleon”, storlek 1–2 år, 2–3 år, 3–4 år
Tyg: gardinkappa från Stadsmissionen, lakan från samma ställe, kantband från Bibbis och mudd från Söders tyger
Glädje: att jag kunde hitta på dem
Dumt: att saker tar slut vid fel tillfällen
Tips: när jag sydde det sista kantbandet i nederkanten kom jag på det: om jag låter kantbandet gå omlott där jag tänkt sätta namnlappen så gör det inget om det inte blir helt perfekt just där (jag tycker att det är svårt att få till flera lager kantband på något snyggt sätt)

Pixiväskor

I helgen hälsar vi på Sprallins kompis i skärgården. Eftersom vädret kan bli ostadigt bullar vi upp med regnkläder, kritor och böcker. Böcker i lagom stora väskor så att man kan bära om kring med dem bra. Rätt gulliga, inte sant?

Mönster: eget tillsammans med Mamma M
Tyg: second hand
Tryckknapp: Snapsource
Bra: det var kul att uppfinna väskorna och de går lätt och fort att göra, jag anar massproduktion till julen

Kjol, Napoleon

Sprallin har skjutit i höjden och har inga byxor i rätt längd längre. Hösten sköljer över oss med kyla och regn. Och vad gör jag? Jo, jag syr en söt liten sommarkjol...

Kjolar är överlag det mest opraktiska man kan klä ett barn i, tycker jag. Klänningar och tunikor är toppen, men kjolar glider och glipar. Ändå kunde jag inte låta bli när den här dök upp i mitt huvud. Var bara tvungen att skissa ner den och se vad det blev. Jag tror att jag måste prova att sy den i manchester också – som vintervariant.

Syordning:
1. Sy ihop insidan av fickan och ficköppningen i kjolen med kantband .
2. Sy ihop fickpåsen.
3. Sy sidsömmarna.
4. Kanta fållen.
5. Sy mudd (40 cm, på gränsen till för stor) i linningen och sticka ner sömsmånen.

Det var första gången jag ritade och sydde fickpåsar. Det var jättelätt, speciellt när jag hade tittat på den här beskrivningen av hur man kan göra. Sprallin var väldigt nöjd över att det var fickor på kjolen när hon fick prova den!

Namnet då? Jo, mina kläder verkar ju få namn efter bakverk, så det här blir en Napoleon – fullkomligt opraktisk men härlig!
[bilden lånad från SVT]

Mönster: eget (2-3 år)
Tyg: det mönstrade tyget är secondhand, det gröna är bäckebölja från Ohlssons och mudden är Hilcos
Kul: att snabbt kunna förverkliga en idé och se att den blir bra
Härnäst: skalar jag om mönstret till 1-2 år och syr till lilla kusin

Snart är tröjförrådet fyllt, här kommer två till

De senaste dagarna har jag sytt fyra raglantröjor efter Meedom och Meedoms mönster. Jag gillar dekorsömmarna och har fått till både halsringning och längd bra, men tycker att tröjorna blir en aning vida trots att jag använder den snävaste modellen. Så jag beslutade mig för att testa Lennartssons mönster ur ”Sy kläder till barnen i mjuka tyger”. Här är resultatet.

Det här med storlekar är knepigt. Jag mätte Sprallin runt midjan och bröstkorg, och konstaterade att hon skulle ha storlek 70–80 i Lennartssons mönster. Men så skriver Lennartsson att raglantröjor ska sys 2 storlekar större än vanligt, så jag ritade av 100 cl-mönstret. Det verkade bra. Fast tröjan är ändå lite bredare än vad jag ville, och lite kortare.

Mönster: Lennartssons raglantröja, storlek 100
Tyg: 1970-talstrikå av toppkvalitet från Tradera, mudd från Jofotex
Kul: att prova nytt mönster som verkar ha rätt stor potential
Tips: för att få snygga dekorsömmar ska overlocksömmen vara rätt bred – det tänkte jag inte på när jag sydde de förra tröjorna

När jag ändå var på gång passade jag på att sy en vanlig tröja med isydd ärm enligt Lennartssons mönster också. Jag hade hört att den skulle sitta snyggare. Här blev storleken ännu märkligare. Tröjan är storlek 80 på bredden, men förlängd till 115 på längden. Och då blev den ändå nästan lite kort.

I ärmslutet satte jag smal mudd, mest för att det är snabbare än att fålla med tvillingnål. Men det gör tröjan lite pyjamasaktig, tycker jag. Ska anstränga mig lite mer en annan gång och avsluta med kantband i stället. Det blir ofta allra snyggast.

Mönster: Lennartsson ”Sy barnkläder av mjuka tyger”, tröja med isydd ärm storlek 80/115
Tyg: trikå är köpt second hand och mudden kommer från Michas Stoffecke
Kul: att testa nya mönster
Ändra till nästa gång: förläng livet ännu mer
Miss: det står att man inte ska lägga till sömsmån i halsen, men det såg jag inte förrän tröjorna var klara. Kanske hade de blivit lite mindre tajta om jag läst hela instruktionen innan jag sydde...

Broderade kaniner

Det är kul att brodera! Jag har länge tänkt brodera kaninerna som finns på tyget från JNY Design (och fick bildfilen av Jenny redan i vintras). De första broderade kaninerna hamnade på en bussarong som jag sydde till Happy hippo i hemlisutbytet. På ryggen en rätt stor kanin sedd bakifrån som i originalet och på framsidan en lite mindre sedd framifrån. Ögon och nos gjorde jag med franska knutar. Tyvärr blev bilderna rätt snabba och suddiga, men jag tror att ni fattar.

Tunikan eller tröjan som skulle ingå i sommarhemlisen blev alltså en bussarong. Happy hippo har sytt så mycket fint ur Ottobre, så jag ville göra något annat åt henne. I paketet fanns också fårknappar (hantverk från Afrika) som jag råkade springa på. Happy hippo samlar på får så jag tyckte det kunde passa bra även om jag först inte alls tänkt ge något sybehör som present. Boken blev i alla fall precis som hon önskat – en Camilla Läckberg. Jag läser faktiskt precis den boken nu, för sambon fick samma i ett pocketbokutbyte för ett tag sen.

Mönster: eget för bussarongen och JNY Design för kaninen
Tyg: second hand
Brodergarn: två trådar orange DMC-garn
Nu: åker jag tillbaka till stugan, men tar med mig tyger och symaskiner. Min tanke är att hinna ”ett städ och ett kläd” när Sprallinen sover – vi får väl se hur det går.

Bondblus

Det verkar som att jag mest har snabbsydda projekt nu – sånt som blir klart direkt. Som tajtsen i förra inlägget och bondblusen här. Den superenkla beskrivningen finns hos Vegbees ”Just tutes”. Jag har översatt måtten till att passa storlek 98 (ungefär):

två bitar blusliv: 38 cm breda x 44 cm långa
två bitar till ärmar: 32 cm breda x 21 cm långa

resår till halsringning: bröstkorg –5 cm
resår till ärmar: armmått +6,5 cm

ärmhålen är 7 cm breda och 14 cm långa,
vid 10 cm är de kurvade (ärmhålen är lika fram och bak och på både ärm- och livstycken)

Jag kan tänka mig en romantisk variant i engelsk brodyr och en tuff randig. Jag kan också tänka mig att prova en vuxenversion ;-)

Tyg: traderat påslakan
Mönster: Veg bee
Tog längst tid: att pressa fållarna
Lite trist: det här är absolut inte Sprallins färger – de är så bleka att hela hon försvinner

Glad snurrkjolsmidsommar!

Snurrkjolar som är som hela midsommarängar! Egentligen vill jag nog också ha en, men de här två är till Sprallin och hennes kompis Busafina som vi ska fira midsommar med. Vad tror ni, blir de fina?
Kjolarna är så enkla som de kan bli (ändå tänkte jag fel när jag sydde dem, men jag skyller på fotbollsmatchen och sista avsnitten av Sex and the city som sändes medan jag sydde). Så här borde jag gjort:

1. Overlocka ihop linningen (8 cm), ovikt, med kjolen (23 cm).
2. Overlocka ihop nederkanten (11 cm), ovikt, med kjolen.
3. Kasta kanterna på linningen, nederkanten och de två kortsidorna.
4. Sy ihop kortsidan, men lämna ett litet sprund högst upp.
5. Sticka ner sömsmånen runt sprundet.
6. Vik och sticka ner linningen mot avigsidan.
7. Vik och sticka fast nederkanten.
8. Sy ihop midjebandet.
9. Pilla in midjebandet och resår i linningen. Knyt eller sy ihop resåren i lagom längd.

Klart!

Jag gjorde kjolen lika vid som det gula tyget var brett, runt 130 centimeter. Det ser lite knöligt ut i linningen, så det blir spännande att hur kjolarna ser ut på barna.

Mönster: eget, med inspiration från en väldigt grundlig amerikansk beskrivning
Tyg: Blommigt (Almedahls?) tyg har jag traderat, det gula är från Ikea och midjebandet är Bibbis ovikta snedslå
Tips: Gör egna! ;-)
Förlåt: för sämre än vanligt bildkvalitet, jag valde dagsljus med mobilkamera framför vanliga kameran med blixt
Uppdatering: Hm... lite påskkärringsvarning. Hamnar eventuellt i utklädningslådan – men de var väldigt söta Sprallin och Busafina på den kalla stranden

Förskoleväska

Sista syjuntan före sommarlovet. Mamma M och jag syr dagiskassar till personalen på våra barns avdelning på förskolan. Mamma M har värsta snitsen, medan jag muttrar om att det var precis lika svårt att få till hörnen i bottenplattan som jag misstänkte. Men resultatet blev rätt bra ändå. Det ska bli kul att se vilken pedagog som väljer vilken väska!

Mönster: det kända från Knåpmodern
Tyger: äppel(?)tyget traderat, bokstavstyget från ett hemlisutbyte och stoltyget från sommarens första loppis, foder från Stoff och stil liksom kantbanden
Kul: samarbete!
Ser fram emot: höstens syjuntor – vi har redan planer för vad vi ska sy då; risken för att våra tjejer ska få väldigt lika julklappar är överhängande

Måtte svalorna flyga högt i sommar

Man kan kalla detta min sybloggsklänning. Mönstret kommer från supersnälla Hello – jag blev förälskad när jag såg modellen på hennes blogg i vintras. Tyget kommer från en annan sybloggare, via Tradera. Och faktiskt kommer också kantbandet från Tradera.

[Mönstret från mitten av 1960-talet med en alldeles underbart omständlig sybeskrivning.]

Modellen är härligt sommarvid och sval. Jag har ännu inte sett hur den passar på, men jag hyser stora förhoppningar om att Sprallin ska kunna ha den när hennes yngsta gudsyster döps nu på lördag. Fast egentligen är den nog lite för flickig för att passa henne – det ska bli mycket spännade att se den på.

Mönstret är i original i storlek 3 år och med den här första varianten följde jag mönstret nästan till punkt och pricka. Men jag ser hur det kan förbättras och slipas på och kanske göras om i andra storlekar. Kanske är det det jag kommer att syssla med på kvällens syjunta.

[Det är stråveck i halsringningen. Här visade sig min maskin från sin sämsta sida
och åstadkom tyvärr rätt ojämna sömmar.]

När svalorna flyger högt blir vädret vackert. Och det kan vi väl behöva efter förra sommaren och den här vintern. Sprallin har levt ett år i galonbyxor och regnställ...

Mönster: Simplicity från 1960-talet
Tyg: Troligen franskt bomullstyg, köpt via Tradera
Svårighet: Jag har fortfarande inte bestämt mig för bästa sättet att sticka ner ärmhålen, men det känns inte som något stort och oöverkomligt problem
Glädje: Modellen, tyget, somrigheten

Triss i byxor

Sådärja, en storlek mindre och lite modifierat så blev Meedom och Meedoms byxmönster toppen. Jag har äntligen sytt av det gula loppisfyndade tyget – det har jag faktiskt längtat efter.

[Det tredje paret hann aldrig komma med på bild innan de användes. Men här ser ni i alla fall att modellen är väldigt rymlig och säkert räcker hela sommaren. Tröjan sydde jag förra året, fast då som tunika, den är kort i ärmarna men jag har svårt att lägga undan den.]

Sprallin är 93 cm lång (skulle jag tro) och ändå är det 86 som verkar passa bäst av Meedom och Meedoms storlekar. Jag förlängde byxbenen i tron att det skulle behövas, men det var onödigt. Däremot hade jag gott kunnat ta ner dem en bit till i midjan. På Lizas inrådan gjorde jag mudden mycket högre (40*20 cm) och det blev jättebra. Den här gången skippade jag att sätta i resår, men byxorna verkar sitta uppe bra ändå.

Nu har jag ytterligare två par liknande byxor att bli klar med, men det finns annat som ska få komma emellan. Folk fyller år och döps och har sej ;-)


Mönster: Meedom och Meedom ”Børnetøj 0-3 år”, storlek 86, form 2, lite modifierat
Tyg: Loppisar och Stadsmissionen, muddar från E-slöjd
Svårighet: Den här gången blev det bara bra
Glädje: Färgerna, mönstret, alla nya byxor i garderoben

Gladaste byxorna

De blev för stora - men fina (och nån gång växer hon ju i dem). Byxorna är sydda efter Meedom och Meedoms bok, storlek 92. Å, jag blir verkligen glad av alla färgerna! Sprallin älskar att gräva i sandlådan, vilket innebär att allt blir dammigt och smutsigt. Mjukisbyxor är inte att tänka på, så stackars mamman får sy fler par byxor i vävda tyger och stackars mamma måste prova ut fler variationer av mönstret så att det blir riktigt bra. Stackars, stackars mamma. ;-)

Mönster: Meedom och Meedom ”Børnetøj 0-3 år”, storlek 92, form 2
Tyg: Loppis på landet (jodå, gammal gardin), mudd från E-slöjd
Svårighet: Att få midjemudden lagom lång, nu har jag sprättat, satt i resår som blev för tajt, sprättat och kortat och det är ändå inte helt bra
Glädje: Färgerna
Tips: Mönsterpassningen blev näst intill perfekt eftersom jag vek tyget på längden, inte som jag brukar annars på bredden, när jag klippte till dem. Det var ju möjligt eftersom tyget är långt och inte har någon riktning

Tunika

Ni anar inte hur länge det dröjde innan jag bestämde mej för att sätta saxen i det här påslakanet. Jag är fortfarande inte helt övertygad om att det inte skulle ligga i Sprallins säng istället för att bli kläder. Men det blir fina kläder ;-)

Tunikan är en variant av den jag sydde i höstas. Ärmsömmarna och ärmisättningarna är ihopsydda, sicksackade och sedan stickade – ordentligt och snyggt. Jag rynkade ärmsluten innan jag kantade dem. Det blev rätt pilligt. Kantbanden sydde jag fast på det krångliga men snygga sätt som gör sömmen osynlig. Det är Mamma M som lärt mig hur man gör:
1. sy fast kantbandet mot tyget räta mot räta
2. klipp bort ett par millimeter av sömsmånen
3. pressa, vik över och pressa igen
4. sy fast kantbandet från rätsidan exakt i diket mellan tyg och kantband (snyggast blir det om övertråden har tygfärgen och undertråden samma färg som kantbandet)

Mönster: Mamma M, aningen modifierat
Tyg: Påslakan från Små smulor, knappen är klädd i samma tyg
Svårighet: Precisionsarbetet med kantbanden. Jag fick inte heller till rätt ärmlängd, nu blev de trekvartslånga och det var inte riktigt meningen.
Glädje: Det är mycket möjligt att det här är det snyggaste jag sytt!

Istället för blommor

Sprallin och jag åkte till våra vänner i Västergötland över helgen. Med oss hade vi en bukett näsduksfodral. Det första jag sydde fick min julhemlis. Det hade vlieseline som gjorde det styvt och var kantat med band på sidorna av öppningen. Sen fick jag ett av Klockarbarn i pif-paketet och hon hade en snygg lösning med omlottöppning och avsydda hörn; det fungerar toppen trots att det är sytt i enkelt tyg (fodralet ligger alltid i min väska).

Den modell jag knepade ihop här är en blandning. Fodralen är fodrade, men utan vlieselin och öppningen, som går omlott, är lätt att använda tack vare namnbanden. Nu har jag en pappskiva i rätt storlek som jag kan klippa efter. Lätt att snabbt klippa till i spillbitar och samla några fodral att ha på lager. Lite synd bara att jag inte kom på hur jag skulle placera namnbanden för att texten skulle bli rätt förrän jag redan gjort några stycken.

Julkjol

Den här kjolen blev faktiskt precis som jag hade tänkt mig! Lite inspiration av Ottobrekjolen och lite eget pill för att få löparen att räcka till. Kul att få till det så bra, så snabbt!

Mönster: Ottobre 4/2007, med mudd och raka tygstycken
Tyg: Gammal jullöpare, röd mudd från tyghögen
Kul: Att det blev så bra, även om jag måste lära mig hur smal Sprallin är - mudden blev i största laget.
Trist: Att det inte var kjolväder ;-)