[Någon gång kanske jag lär mig att blocka stickningar innan jag betraktar dem som klara. Då kanske tröjan skulle se bättre ut på galgen – på Sprallin ser den redan tipptopp ut!]Att sticka den här tröjan var ungefär lika kul som att trampa på en trappmaskin. Man går och går och kommer ingen vart – man stickar och stickar, bara rätstickning utan annat avbrott än att vända. Tröstlöst malande. Och sen resultatet! Wow! (nu lämnar jag omedelbart liknelsen med trappmaskinen, för en sån har jag inte sett på åratal, men det har sagts mig att resultatet av trappmaskinstrampande också kan bli bra ;-)

Tröjan sitter precis så snyggt på som på bokens omslag! Sprallin har tittat på den hela dagen och undrat om man verkligen,
verkligen får ha den på dagis. Jag tror att hon gillar schvunget i den. Jag gillar den också, och jag gillar stickmetoden med korta varv, som jag inte provat tidigare. Faktum är att till och med sambon, som brukar förhålla sig rätt sval till mina textila experiment, satt och bläddrade i och klurade över boken länge.

Korta varv, vendestrik på danska, går helt enkelt ut på att man vänder stickningen innan varvet är slut. På det sättet kan man forma arbetet och behöver inte sticka separata delar. Hela tröjan är alltså stickad i ett enda stycke och har bara en enda söm.
Mönster: ”Vendestrik” av Hanne Meedom, splirrans ny stickbok med lika snygga bilder och pedagogiska beskrivningar som alltid
Garn: bomullsgarnet Catania , 4 nystan
Stickor: 3,5 och virknål 3 till kantningen i halsen och ärmarna
Glädje: allt utom själva stickningen
Tråkigt: själva stickningen...